Kampen om Bauhaus »På måndag kanske vi flaggar svart«

Inför valet i den tyska delstaten Sachsen-Anhalt har högerradikala AfD gjort Bauhaus till fienden.

Barbara Steiner. Foto: Mats O. Svensson.

Barbara Steiner (f. 1962) är österrikisk konsthistoriker och sedan 2021 chef för stiftelsen Bauhaus Dessau, en institution som vårdar och fortsätter arvet från den berömda Bauhausskolan (1919–1933). 2026 firar de 100 år i Dessau, samtidigt som de har blivit måltavla för en högerextrem kulturkamp mot det moderna.

*

Frau Steiner, det är fullt upp här i huset. Är det festivalen Bauhausdagarna som tar all din tid just nu?

Nej, det har inget med Bauhausdagarna att göra, utan med valet på söndag (6/9 2026). Jag gör den ena intervjun efter den andra. Det betyder ju att ämnet är viktigt, att det engagerar, Sachsen-Anhalt riskerar att bli en testballong för den tyska demokratin.

Är du rädd för valresultatet? I sitt partiprogram har ju Alternative für Deutschland (AfD) i Sachsen-Anhalt angripit Bauhaus och förklarat att de framöver bara kommer stödja patriotisk kultur.

Jag är inte rädd. Rädsla är en dålig rådgivare. Men vi är spända i betydelsen att vi inte riktigt vet vad som kommer att hända. Samtidigt ser det just nu ut som att AfD inte uppnår en absolut majoritet. Det betyder inte att vi kan andas ut, det här är bara början. AfD kommer bli det starkaste partiet, och det betyder inflytande.

Sachsen-Anhalt lanserade 2019 mottot #moderndenken där Bauhaus får en framträdande plats. Detta sticker tydligen i ögonen på AfD. De går till val på att ändra mottot till #deutschdenken, i deras kulturprogram utmålas Bauhaus som en fiende.

Mottot att tänka modernt, som också är ett turismkoncept, har sitt ursprung i att Sachsen-Anhalt de senaste hundra åren varit en blomstrande industriregion, och att Bauhaus, som är en sinnebild för det moderna, fortfarande är kvar här. AfD framhäver en annan historia, den som börjar med Merseburgbesvärjelserna, Otto I, Luther, Goethe och det tyska kejsardömet. Efter 1900-talet letar man dock förgäves.

Att »tänka tyskt« är ett ganska provocerande motto i Tyskland. Det för tankarna till mörkare tider. Hur förstår du det?

Det handlar om att föreställa sig en tysknationell, folkligt präglad identitet vars uppgift är att göra Tyskland starkt igen. Man menar att Bauhaus och den samtida kulturen har försvagat landet och att man i stället bör bekänna sig till en ny patriotisk kultur. En sådan identitet utesluter naturligtvis väldigt mycket, också många människor. Jag är själv inte tysk. När jag kom hit från Österrike uppskattade jag alltid att Tyskland tidigt började bearbeta sin historia, långt innan Österrike. Jag uppskattade också att det var en kultur som var öppen och mottaglig, och som fortfarande är det – en kultur som är medveten om sin egen hybriditet och betraktar den som en styrka.

Dessau Bauhaus. Foto: Lelikron / Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0).

Är det just det öppna och hybrida i Bauhausskolan som gör den till en fiendebild för AfD?

Bauhaus uttryck är inte tillräckligt tyskt i AfD:s ögon. För övrigt användes begreppet »otyskt« om Bauhaus redan för hundra år sedan.

När det nyvalda nationalkonservativt styret i Thüringen ströp finansieringen av Bauhausskolan 1924?

Ja. De störde sig redan då på allt från platta tak till minimalism och kyla som har förknippats med Bauhaus. Man har talat om ett övergrepp mot det hemtrevliga. Att kalla Bauhaus för »otyskt« är ett sätt att säga att Bauhaus är främmande och inte hör hemma här. AfD beskriver Bauhaus som internationalistiskt och på så sätt har man skapat en fiendebild.

I år är det 100 år sedan Bauhausskolan flyttade till Dessau från Weimar. Vad tror du skulle hända om AfD fick egen majoritet i delstatsvalet?

För oss skulle det till en början inte betyda någonting eftersom AfD fortfarande saknar majoritet i stiftelsens styrelse. Även våra medel för de kommande åren är säkrade. Men år 2028 väljs en ny borgmästare i Dessau, 2029 är det dags för ett nytt riksdagsval. AfD kan så småningom få majoritet i stiftelsens styrelse. Det skulle göra situationen betydligt obehagligare för oss. Den tid vi har nu vill vi använda till att rusta oss så bra som möjligt, bland annat genom att knyta ännu starkare band till andra aktörer i delstaten.

Bauhausstiftelsen planerar alltså inte att flytta igen?

Nej, vi flyttar inte. Om vi skulle tvingas stängas skulle situationen förstås vara en annan. Jag vet inte vad som skulle hända då, men det skulle säkert finnas platser som skulle kunna ta emot oss.

Du har talat om solidariteten. Har du också utsatts för hot eller trakasserier?

Inte hittills. Och inte heller jag personligen, vilket vissa andra råkar ut för.

Hur upplever du klimatet i Dessau?

AfD har inte en enhetlig syn på Bauhaus. Det finns stora skillnader. Här i Dessau finns AfD-ledamöter som säger att Bauhaus visst hör hemma i Dessau och att de inte har något emot det, utan tvärtom betonar att Bauhaus är viktigt och inte minst en ekonomisk faktor. Staden har 70 000 invånare och hit kommer omkring 150 000 besökare varje år. Under 100-årsjubileet kommer det naturligtvis ännu fler. Om alla dessa människor slutade komma skulle det inte gå att ersätta dem särskilt snabbt med patriotisk turism.

Patriotisk turism?

Det är ju tanken från AfD: att alla patrioter i världen skulle komma till Sachsen-Anhalt och resa längs »Deutsche Reichsstraße«, som den då skulle heta igen, och beskåda den tyska kulturens storverk. Frågan är om det ens skulle fungera. Jag tvivlar på det.

Vad är det egentligen hos Bauhaus som AfD stör sig på, förutom att de engagerade konstnärer och arkitekter från hela Europa? Är det de moderna formerna, de platta taken, det seriella byggandet?

Ja, det handlar om det konstnärliga uttrycket, eftersom det på sätt och vis är motsatsen till den bild man har av tysk arkitektur. Liknande kritik, för att inte säga smutskastning, kunde man höra redan under nationalsocialismen. Men den nationalsocialistiska arkitekturen var egentligen alltid en förklädd modernism, eftersom man fortfarande använde armerad betong. Nazisternas representativa byggnader använde i hög grad modernismens tekniker. Fabriksbyggandet utvecklades utifrån samma principer som Bauhaus Bauhaus en gång var med och formade. Man använde modernismens metoder men gav byggnaderna en annan dekor. Jag är ganska säker på att om AfD nu skulle komma med förslag på en ny tysknationell arkitektur skulle det kunna se ut på ett liknande sätt. Man kommer knappast att avstå från armerad betong.

Barbara Steiner. Foto: Mats O. Svensson.

Bauhaus betonade alltid hantverket, en av skolans grundsatser var ju att riva ner muren mellan hantverkare och konstnärer, det borde egentligen vara något som AfD uppskattar?

Ja, precis. Och det vill vi fortfarande. AfD försöker framställa sig som hantverkets försvarare. Men vi arbetar också med hantverk, med lokala hantverksföretag, industriföretag, forskare, konstnärer, arkitekter och designers. Vi visar att dessa saker inte står i motsats till varandra. Ett lokalt hantverksföretag kan ha en horisont som sträcker sig långt utanför det lokala och regionala. Det kan ha konkreta samarbeten och forskningsprojekt med aktörer i andra regioner och andra länder. På samma sätt kan ett företag som verkar globalt vara starkt engagerat i den lokala miljön. Det ena utesluter inte det andra. Och hantverket är något som vi absolut inte tänker låta någon ta ifrån oss.

AfD i Sachsen-Anhalt betecknar Bauhaus som en »modernism på villovägar«. Ligger det något i det påståendet?

Det går att kritisera Bauhaus och modernismen. Modernismen är inte monolitisk. Modernismen som projekt har så otroligt många grenar och facetter. Och vi för den vidare, utvecklar den. Till exempel arbetar vi med cirkulärt byggande och cirkulär design. När AfD talar om lokalt förankrat byggande kan vi säga att det är ett tema också för oss. Men då frågar vi: hur kan en lokal byggnadstradition, till exempel lerbyggande, skalas upp till större dimensioner? Vi söker alternativ till modernismens material, eftersom vi inte längre har resurser att slösa på det sätt som vi har gjort hittills. Vi måste tänka kring alternativ till stål, cement, betong och glas. Det är egentligen det vi arbetar med. Därför är det så absurt att vi angrips för något som vi överhuvudtaget inte gör.

Är Bauhaus mer inriktat på ekologi och hållbarhet idag?

Ja. Vi vill ju inte bygga nytt överallt. Vi vill utgå från det befintliga. Vi säger alltid: låt oss använda det som redan finns.

Det här är långt ifrån de idéer som AfD projicerar på er?

Bauhaus är, till skillnad från vad AfD säger, långt ifrån homogent och inte heller kallt eftersom färgen spelar så stor roll. Man måste man vara blind för att tro det. Det finns också mänskliga dimensioner i byggnaderna. Byggnadskropparna och ytorna är så finstämda och genomarbetade. Jag förstår inte hur man inte kan se det. Om det inte handlar om politisk kalkyl…

Det är alltså politiskt avsiktligt?

Ja. Man vill inte se det. Eller så kanske man inte kan se det. Det är också möjligt.

Vad tror du kommer att hända på måndag efter valet?

Jag vet inte. Förmodligen inte särskilt mycket alls. Då börjar de sega förhandlingarna om en regeringsbildning, och de kan pågå i veckor eller månader. Om AfD får absolut majoritet är det däremot en sorgedag. Då måste vi kanske hissa en svart flagga. Jag vet inte.

Europa

Vagant er et skandinavisk tidsskrift for kritikk og essayistikk. Tidsskriftet har litteratur som utgangspunkt, tar for seg alle kunstarter og rommer også idédebatt og kulturjournalistikk.

Redaksjonen utgir fire numre i året, i tillegg til ukentlige oppdateringer av nettsiden. Første nummer utkom i 1988. Siden 2017 utgir redaksjonen tidsskriftet på egen hånd. Vi oppfordrer alle lesere til å tegne abonnement på papirutgaven.

Vagant redigeres etter Redaktørplakaten, og er medlem i Eurozine og Norsk tidsskriftforening.