AKTUELT. Peter Weiss brukar räknas som en av den tyska efterkrigslitteraturens viktigaste författare. Men vem var han?  

Peter Weiss: Ett liv som kritisk intellektuell, TankeKraft, 2016.

Peter Weiss: Ett liv som kritisk intellektuell, TankeKraft, 2016.

Det sägs att applåderna efter premiärföreställningen av Marat/Sade på Schiller-Theater i Berlin 1964 aldrig tog slut och att pjäsen gav de första impulserna till de tyska studentrevolterna 1968. Den gjorde också författaren Peter Weiss världsberömd. När hans pjäs Rannsakningen, som hämtade sitt stoft från Auschwitz-rättegångarna, hade premiär sattes den upp på hela 17 teatrar samtidigt, i såväl Öst- som Västtyskland – en unik teaterhändelse.

Peter Weiss skulle under 60- och 70-talet bli en av vänsterns stora intellektuella auktoriteter. Vad han sa och skrev satte djupa avtryck i både öst- och västblocket. När tjeckoslovakiska intellektuella publicerade sitt manifest för en »socialism med mänskligt ansikte« i Sunday Times 1968 riktade man sig i manifestet direkt till Weiss för att söka hans stöd.

Motståndets Estetik (1975–1981) blev det verk som etsade in hans namn i den tyska litteraturhistorien. Det är ett väldigt arbete på dryga 1000 sidor om den kommunistiska och socialistiska motståndsrörelsen under 30- och 40-talet, en roman som diskuterar vänsterns roll historiskt och hur konsten kan fungera som ett frigörelseprojekt.

Men det var i Sverige han påbörjade sin författarbana, dit han kom 1939 från Prag. Ett år tidigare hade han fått veta att hans pappa var av judisk börd. Peter Weiss reste genom Berlin och eftersom han saknade det »J« i passet som hindrade många med judiskt ursprung att lämna landet, kom han utan större problem i säkerhet, bara några månader innan Tyskland invaderade och ockuperade Tjeckoslovakien. Han beslutade att stanna kvar i det nya landet, en vistelse som varade fram till hans död 1982.

Han övergav sitt tyska modersmål och debuterade 1947 med Från ö till ö, en prosalyrisk bok han följde upp med De besegrade (1948), baserad på en serie reportage från efterkrigstidens Tyskland. Båda fick uppmuntrande recensioner men försäljningen uteblev. De efterföljande böckerna Dokument I (1949) och Duellen (1952) gav han ut själv, medan Situationen – hans sista svenska skrivförsök – gavs ut postumt. Istället gjorde han under 50-talet film och nådde en viss framgång, men även här drabbades han av en rad motgångar. Den kommersiella sidan av filmbranschen stötte bort Weiss vars konstnärliga skapande alltid utmärktes av en mycket stark integritet.

Så fick förläggaren Siegfried Unseld genom kontakter ett manus Peter Weiss skrivit redan 1952 i händerna, och hans tyska debut Skuggan av kuskens kropp (Suhrkamp Verlag, 1960) fick en viss ryktbarhet på den tyska litteraturscenen. Han växlade nu fullt över till tyskan som skriftspråk och skulle ända till sin död framförallt skriva och verka i Tyskland.

Peter Weiss var en politisk författare i ständig opposition. 2016 skulle han fyllt 100 år och minnet av en stridbar kulturpersonlighet firas runt om i Sverige och Tyskland. Bland annat genom historikern Werner Schmidts monografi Peter Weiss: Ett liv som kritisk intellektuell som släpps samtidigt på det svenska förlaget TankeKraft och Suhrkamp Verlag.

Vagant publicerar ett utdrag från Werner Schmidts färska monografi Peter Weiss: Ett liv som kritisk intellektuell.

Facebook

Twitter